Det mest gripande i Kerstin Ekmans bok "Löpa varg" är när huvudpersonen, en gammal jägare, ordförande i jaktlaget dessutom, en dag får syn på en varg, säkert inte första gången men plötsligt ser han, blir gripen av dess självklara närvaro och drabbas av en respekt som bildar bakgrund till hela utvecklingen i romanen.